Barfota lejon

Morfars tidiga år formade honom till att vara en fysiskt aktiv och strävsam människa hela livet. Han hade en grundstyrka och sökte fysiskt krävande arbetsuppgifter, som hans berättelse snart kommer att visa.

Han höll igång även äldre dar. Aldrig tog det emot när det skulle springas ett ärende, och som jag uppfattade det så tog han dagliga promenader på byn eller i skogen runt Karlberg. Ett eller annat Engelbrektslopp tror jag också han klarade av, som den Norbergare han med tiden blev.

Många timmar ägnades åt kolonilotten, som var i yppersta världsklass. Det plockades en hel del bär och förmodligen svamp också. En gång fick vi följa med till en svartvinbärsodling; han fullkomligt älskade svartvinbärssylt på gröten och berättade om hur nyttigt det var.

I sjön Ungen låg den turkosfärgade ekan. Det var fest för oss barn att hoppa in i den blåa Amazonen med registreringsnumret ”CZX 088” och följa med dit. Vi rodde runt bland näckrosorna och gick i land på en ö där vi brukade fiska. På den där ön överraskade han oss med att bygga en träningsanläggning med romerska ringar och andra aktiviteter. Ett riktigt friluftsgym. På senare år har jag förstått att det inte var någon ö, utan bara andra sidan av sjön… Märkligt det där hur man upplever saker som barn.