Etikett: 30-talet
-
Vad säger bilden?

Det är inte särskilt många ägodelar som jag fäster mig vid, men jag har ett foto på mormor och morfar taget i samband med deras förlovning i Bäckland i december 1938. Det är ett miniatyrporträtt med vacker ram som jag förvarar på väl synlig plats. Förlovningen var en glad tilldragelse får man förmoda, så jag…
-
Del 13 – Långrumpa och utter

Så länge det var fritt från tjäle i marken jobbade vi kvar med lerlastning på tegelbruket. Men när kylan kom då var det slut och man fick ut för att se sig om efter nytt arbete. Vi hade bildat en lokalavdelning av fabriksarbetareförbundet. Jag var invald i styrelsen, det kommer jag ihåg. Det hade väl…
-
Del 12 – Oliver + Karin = sant

Det var första gången sedan jag började arbeta som inte jobbet tog slut. När vinterhuggningen var avklarad var det bara att fortsätta med sommarhuggning. AK-arbeten fanns fortfarande kvar. Ett gäng från Högsjö var i Småland. En av dem skrev till mig och ville att jag skulle skaffa honom jobb. Han hette Arvid Melin. Sommaren 1937…
-
Del 11 – Jobb i Jämtland

I slutet av november 1936 reste vi till Åre; det var jag, Frits, Verner Viklund, John Ölund, Valter och Paul Lindén som skulle ut på skogsarbete. Väl framme i Duved möttes vi av två taxibilar. Tre av oss skulle till Nordhallen – det blev Verner Viklund, Frits och jag. De övriga tre åkte till Bodsjöbränna.…
-
Del 10 – Olympiska framgångar

När vi passerat helgerna skrev vi år 1936. Vi var hela vintern sysselsatta med bergssprängning, ett bra arbete vintertid. Det var olympiad i Garmisch-Partenkirchen den här vintern, en riktig segerfest för oss svenskar. 18 kilometer vanns av Kiruna-Lasse och i 5-milstävlingen belades de fyra första platserna av följande: När det började våras fick vi sluta…
-
Del 9 – Kortlivade arbeten

Vi var ju fyra pojkar hemma som växte upp. Därför ville jag ha ett arbete så mamma hade färre i maten. Inte förrän på försommaren 1934 fick jag arbete på Brunflovägen i Pilgrimstad i Jämtland, men alla sådana här jobb blev som regel kortvariga och det blev det här också. Vi var fem Högsjöpojkar som…
-
Del 8 – Soppa på en spik

Ja, här på Selsjövägen blev jag inte så länge; cirka 6 veckor räckte arbetet. Det var ju rena ödemarken, så trivseln var väl inte den bästa. men jag var ju i behov av förtjänst och hemma fanns inget arbete. Här hade vi samsats om ett kök och en spis, både matlagning och sovplatser för så…
-
Del 7 – De fattigas årtionde

Trettiotalet var de fattigas årtionde. Jag vill gärna tala om det här med understöd, eller matlapp som det senare blev. Den som var arbetslös fick stämpla. I mitt fall så gjorde jag det varje onsdag på kommunalhuset i Ramvik. Alla gick – vi var stora skaror efter vägarna. Ett visst tidsfördriv. Som regel började jag…
-
Del 6 – Vägarbete

Mitt första vägarbete var i Judeby. Det var så kallat stats-kommunalt jobb och skulle väl anses något bättre betalt än rent AK-arbete, men det var bara några ören per timme. När vi arbetat någon tid blev vi permitterade och anvisade skogsarbete med förläggning i By fäbodar. Året var 1932 och mitt i värsta sommarvärmen. Priset…
-
Del 5 – Det tragiska händer

Trettiotalet inleddes med en verklig tragedi för min mor och oss syskon. Far omkom genom en olycka på sin arbetsplats natten till den 1 oktober 1930. Jag kommer så väl ihåg hur vi väcktes mitt i natten av att någon knackade på ett fönster. Mamma öppnade och fick då beskedet. Det var en förman från…
