-
Del 39 – Pensionär på vift

År 1979 gjorde Karin, Kerstin och jag en drömresa till Amerika. Den färden glömmer vi aldrig! Det var en släktresa vi företog. Släkten i Amerika hade bjudit hem oss gång på gång. Jag hade regelbunden brevkontakt med moster och kusiner, så jag sade väl någon gång att när jag blir pensionär, då kommer vi. Den…
-
Ett vykort av många

Morfar skrev många vykort till mig. På ett av dem poserar fyra herrar i matchande utstyrsel, tydligen medlemmar i dansbandet Jan-Åke’s. På ett annat är Färnströms avbildade. Om man vänder på det så står det ”mammas dragspelslärare”. Och så finns det ett med vackra blommor på. Så här står det på det: Norberg 930205 Hej…
-
Del 38 – Slutet på ett arbetsliv

De sista åren i jobbet blev jag förflyttad till ”Trådfärdigställningen”. Det var en avdelning där man betade och glödgade tråd, en avdelning med kvinnlig arbetskraft som synade tråd. Jag började som betare, men efter något år upphörde betningen och sista tiden var jag hjälpglödgare. På den här avdelningen trivdes jag bra. Det var lugnt och…
-
Del 37 – På tal om vädret

Ja, åren har svunnit sin kos även i Norberg. Det har varit barvintrar sen vi kom hit, det har varit värmerekord och massor av snö samt översvämning, men inne i lägenheten har det varit sommar året om. År 1974 var nederbördsrikt, inte mindre än 180 nederbördsdagar. Det innebär alltså att det regnade eller snöade i…
-
En hederlig arbetare

Morfar var sinnebilden av en arbetare med såväl yrkesstolthet som yrkesskicklighet. Han hade de rätta attributen; matdosan i plåt och den gröna väskan med läderremmar som placerades i garderoben i hallen när den inte var på jobbet. Nätbrynja under tröjan och vanligtvis en keps på huvudet. Oftast småvisslandes. I telefonkatalogen stod det ”Oliver Fredriksson, tråddragare”.…
-
Del 36 – På tunn is

Jag har talat om att jag fördrev fritiden på olika sätt. En dag, det var trettondagsafton 1973, skulle jag arbeta eftermiddagsskift, men först skulle det motioneras ute någonstans. Jag tog mina skridskor och cyklade upp till sjön Noren för att åka en stund. Det var en vinter med varannandagsväder så isarna var lite osäkra, men…
-
Del 35 – Mer fritid för en knegare

Att leva och bo i centrala Norberg har gått väldigt bra, mycket bättre än jag tänkt mig när vi flyttade. Norberg har ett bra centrum där allt man behöver finns. Att bo på Ringvägen betyder att det är nära till centrum, men även nära ut i naturen åt motsatta hållet, vilket jag sätter stort värde…
-
Bra karl reder sig själv

Morfar hade, som jag tidigare berättat, ett välutrustat garage med allehanda verktyg, men han hade också en imponerande verktygslåda uppe i lägenheten. Där fanns gott och blandat och den kom ofta till användning när det uppstod olika situationer i vardagen. Han var lösningsfokuserad. Jag har en tydlig minnesbild av att han en gång öppnade en…
-
Del 34 – Nytt årtionde

När jag nu börjar skriva om 70-talet då har jag slutat mitt skogsjobb i Karsbo och flyttat till en bostadsrättslägenhet på Ringvägen i Norberg. Vi hade ju bott så här i Fagersta också, så det var lätt att anpassa sig till omgivningen. Vad som inte var så bra var skiftarbetet. Jag hade väldigt svårt att…
-
Del 33 – Måttet är rågat

Det fanns huggen småved av björk i vedboden som jag huggit, mest som brasved. Varken Stig eller Bånge förstod att om man stoppar sur ved i en säck, så torkar den inte. Stig och jag talade inte med varandra, så jag visste inte vad han hade i tankarna. En dag – Karin var inte hemma…
