Del 35 – Mer fritid för en knegare

Att leva och bo i centrala Norberg har gått väldigt bra, mycket bättre än jag tänkt mig när vi flyttade. Norberg har ett bra centrum där allt man behöver finns. Att bo på Ringvägen betyder att det är nära till centrum, men även nära ut i naturen åt motsatta hållet, vilket jag sätter stort värde på när jag tycker om att vistas på båda ställen. De har år efter år blivit ökad fritid, speciellt för skiftarbetare som fått kortare arbetsvecka. Den anledning gjorde att jag fick mer tid för mina fritidsintressen.

Året innan det första världskriget bröt ut – 1913 – infördes den allmänna pensionsförsäkringen. det var närmast en liten allmosa de gamla fick. 1919 var det dags för åttatimmarsdagen och 48-timmarsveckan. 1971 förkortades arbetstiden till 40 timmar i veckan. 1938 lagstiftades det om två veckors semester, 1951 om tre veckor, 1963 om fyra veckor och 1978 utökades semestern till att omfatta fem veckor. 1959 beslutades om allmän tilläggspension (ATP) och 1976 sänktes pensionsåldern från 67 till 65 år. Detta är väl ett klart bevis för att den vanliga knegaren fått en drägligare tillvaro och mer fritid.

1972 blev det kris för Fagersta AB. Det blev så svårt att bolaget måste avhända sig sin stora och fina skogsmark för att få loss pengar till löpande utgifter. Vi var rätt många som gick dagtid och reparerade arbetslokalerna. en del var målare, en del snickare. Jag var murare, en syssla som jag aldrig prövat på förut, men det gick bra det också. 1973 var vi på väg uppåt igen; konjunktursvackan var över och allt var ljusare både för företag och arbetare.

Under mina år i Pantenteringen fick jag prova alla arbetsplatser. Det var förutom galvaniseringsanläggningen fyra patenteringsugnar med framdragningsverk av varierande storlek. Den mest lönsamma produkten för företaget var rostfritt. Som tur var så hade Fagersta satsat stort på både rostfria rör och rostfri tråd. Rörverket i Fagersta är ett av Europas största; även trådtillverkningen är av jätteformat. Tendensen för alla stålverk är att efterfrågan på kolstål har minskat katastrofalt. Många tillverkare lägger ned driften och permitterar de anställda. Andra reducerar både tillverkning och anställd personal.

Karin och jag arbetade på var sitt håll. Hon var anställd av Norbergs kommun som hemhjälp. Det var mest städjobb hos äldre människor, ett arbete på både gott och ont. Eftersom jag gick skift så var vi borta på olika tider. Jag gick både tre-, fyr- och femskift.

Ett svar till ”Del 35 – Mer fritid för en knegare”

  1. Intressant historia att ta del av och att vanliga arbetare fått det bättre!
    /Kerstin

    Gilla

Lämna en kommentar