Jag misstänker att morfar tyckte om sitt namn. Det var inte alla som kunde uttala det rätt bara, för det skulle inte uttalas som engelskans Oliver, utan som de där goda gröna eller svarta frukterna oliver. Han köpte gärna en burk oliver och hade i kylskåpet. ”Kulinariskt”, brukade han säga när han smakade.
Morfar irriterade sig ibland över vissa saker. En sån sak var när det kom ett fönsterkuvert och det var adresserat till ”Fredriksson, Per Gustav Oliv”. Tydligen för långt för att få med de två sista bokstäverna i hans kära namn. Ett klart övertramp.
Barfota lejon 
Lämna en kommentar